Lördagen var en riktig "terapi" dag för mig. Började dagen med att baka & göra pannkakssmet, efter lunch gick theo & Fredrik ut & cyklade på den stora cykeln, Theo har haft den ett tag men har inte vågat cykla på den. Jag gick över till morsan för att bli intervjuad av tidningen. Efter intervjun rörde vi oss upp till Willys för att handla lite, väl hemma började vi med smörgåstårtan som blev jätte god!
Fick även reda på att Theo tyckte de var jätte kul att cykla på stora cykeln & han var jätte stolt över att han nu har vågat/lärt sig hur man gör!

Peace!

Gick upp 06 som vanligt en fredag, drack mitt kaffe i lugnt & ro innan jag väckte theo. Gjorde oss i ordning för dagis & skola. Sitta på första lektionen igår va sjukt jobbigt, men jag överlevde. Fick reda på provsvaret från provet i tisdags & det gick bra för att inte ha pluggat, får göra en komplettering nu över helgen. Ligger bra till i de kurserna jag läser just nu, har skrivit utförligt på alla arbeten.
Hämta theo på eftermiddagen & väl hemma så fick jag äntligen tummen ut röven & hittade energi till att städa. Theo den duktiga lilla pojken städade sitt rum, han plockade på golvet & dammsugade.
Senare på kvällen kom Fredrik hit, morsan kom över en stund oxå på kvällen.
Har sovit hur bra som helst inatt, inte vaknat en enda gång. Theo har även kommit in & lagt sig hos oss någon gång under natten.
Nu sitter jag med mitt morgonkaffe & försöker vakna till liv.

Peace!

Livet som ensamstående är inte en dans på rosor. Jag trodde det skulle vara lättare än vad det är. Det har gått 4 månader sen jag & theo blev själva & jag kämpar fortfarande för att få alla pusselbitar på plats & för att få våran vardag att gå ihop. Ingen dag är den andra lik...
De dagar jobbet ringer in mig kan jag inte bara tacka ja till ett pass, jag måste jaga barnvakt först. Oftast är det lätt att hitta en men jag har även blivit tvungen till att tacka nej. Kan inte ha med mig Theo till jobbet liksom.
Jag kämpar varje dag för att få allt att gå ihop. Jag har velat ge upp många gånger, men jag är stark. Jag är starkare än vad jag tror & jag vet att jag kommer klara den här kampen precis som alla andra kamper jag har klarat!

Just idag önskar jag att vi fortfarande hade kunnat ta våra kvälls/natt promenader. Finns så mycket jag vill berätta för dig, så mycket jag vill prata med dig om. Kunna bolla mina tankar & funderingar med dig.

Du kan läsa av mina ögon & mitt leende, jag kan tex säga "jag mår bra" & du svarar "varför ljuger du?" Trots mitt glada leende så ser du vad som döljer sig bakom fasaden.

Det tråkiga med allt är att jag lever i verkligheten, jag lever i nuet. Jag får helt enkelt bevara mina önskningar & drömmar för mig själv...
Två år har nu gått & jag hoppas fortfarande på att du ska kunna förlåta mig för mina misstag jag gjorde...

Ja nej men då var det onsdag idag då!
Vaknade imorse & hade en theo bredvid mig, någon gång under natten så har han gått upp & lagt sig hos oss.
Gick upp, duschade, drack min frukost & åkte iväg på intervju nr 2 för denna vecka.
Ja juste, jag va ju på intervju nr 1 igår på Ica lagret i Kallhäll & jag själv tyckte att den gick bra. Får svar senast nästa vecka.
Idag var jag på intervju på KF som kock till deras restaurang & den gick också bra enligt mig själv!
Så nu är jag påväg hem, när jag kommer hem blir det att sätta igång en kanna kaffe, lite musik & sätta igång med städning & lite dart träning om jag hinner. Ikväll ska jag iväg & träffa mina "nya" lagkamrater (om jag själv får bestämma). Som det ser ut nu så kommer jag att komma tillbaka till darten på ssdc!
Allt från mig just nu! På återseende!

Peace från me, myself & I ?

Nu var det några dagar sedan som jag uppdaterade bloggen! Helgen bjöd på mycket skratt & igår hade jag en heldag med abrah!
Idag var det en vanlig dag på jobbcenter med massa jobb sökningar skickade. Hinner knappt kliva ut genom dörren innan jag får ett samtal på ett jobb jag sökt idag, han var mycket intresserad av att träffa mig för en intervju. Så imorgon kl 10 ska jag till Ica lagret i Kallhäll.
Trots att jag har varit arbetslös till & från sen jag gick ut gymnasiet så fortsätter jag hålla huvudet högt & kämpar för att få ett jobb. Ibland känner jag bara för att sticka huvudet i sanden & ge upp, men sen ser jag min ögonsten till son & inser "ger jag upp nu så sviker jag theo". Svika theo är det sista jag vill göra! Jag är starkare än vad jag tror & jag vet att jag kommer klara detta!

Peace från mig & ha en fortsatt trevlig dag mina vänner!

Just nu ligger jag i sängen med ett stort glas cola & en katt på benen.

Theo gick & la sif för en stund sen, är så otroligt stolt över min stora kille! I torsdags förra veckan så fick han sin sista flaska med välling & i söndags så somnade han första gången utan napp & har inte använt napp sedan dess.

Det enda som är kvar nu är blöjan, men det går framåt på den fronten, han väljer pottan mer & mer :)

Nej nu skiter jag i bloggen för idag, nu tänker jag nämligen sätta mig med papper & penna för att skriva ett brev till min prins ;)

Puss & kram

Over and out! 

Kan börja med att skriva att jag använder min blogg som en dagbok. Vilket betyder att jag väljer själv vad jag vill skriva/inte skriva, jag väljer de orden jag själv anser passar bäst i just de meningarna jag skriver. 

Under min tonårstid så skrev jag en hel del texter om mina djupaste tankar, de texterna har jag nu sitter i en pärm. Jag kunde skriva om allt från kärlek till hur jag skulle ta mitt liv. 

Jag hade en jobbig barndom, finns en hel del fel i den. 

Men på ett sätt är jag glad för att den var jobbig, hade min uppväxt inte varit som den var så hade jag aldrig blivit den jag är. 

Finns de dagarna som jag sitter med pärmen i knät & läser mina gammla texter & tänker tillbaka på det som en gång har varit, ibland gråter jag & ibland skrattar jag.

Jag skriver inte detta för att hänga ut någon, hade jag gjort det så hade jag ändå inte orkat skriva alla namnen.

Jag har varit med om mycket det har jag, mer än vad de flesta tror. Det finns 2 personer som har fått läsa mina texter & som det ser ut nu så kommer jag nog inte visa mina texter för någon annan. 

Jag har gått från att vara själv destruktiv till att ha blivit mamma till en helt undebar son.

Jag förlorade kontakten med min familj på pappas sida för några år sedan, men med hjälp av min sons pappa så fick jag kontakt med de igen. Visade sig nämligen att han kände de sen tidigare & han har även vuxit upp med mina bröder.

Timmy som snart är 27 år fyllda är den av mina 4 bröder som står mig närmast, han är den som verkligem vet allt om mig.

Jag anser mig själv som en öppen person, men precis som alla andra så bär även jag på mina hemligheter.

Nu ska jag lägga mig ner i sängen & mysa med min fästman! 

Får fortsätta på denna story en annan dag

Puss & kram

Over and out! 

Pojken på bilden nedanför är min största anledning till att jag fortsätter kämpa. Utan honom så är jag inget!