Jag orkar inte med allt jävla skit längre, orkar inte med smärtan inom mig som aldrig vill försvinna. Har nästan slutat se positiva saker, det är bara negativt i mitt huvud just nu, vill bara försvinna bort från allt och alla. Bara åka iväg och inte komma tillbaka. Vill till min farmor och min bror där uppe, vill träffa de, jag saknar de så jävla mycket. Vill att de ska komma tillbaka men det kommer de aldrig göra, därför vill jag upp till de...
Angiie
30 juni 2010 00:43
Om du tänker efter, så skulle dom nog bli förbannade på dig om du bara gav upp livet sådär. Jag är ingen expert och ingen psykolog, men jag tror inte det hjälper att tänka sådär. Man ska inte DÖ för folk, man ska leva för dom!
Jag har en tendens att lägga mig i folks känslor ibland *S* Men du borde verkligen gå och prata med någon, för det är inte meningen att man ska sitta och må dåligt i livet. Livet är till för att levas och man ska leva det som varenda dag vore ens sista. Jag har inte haft det lätt och just nu går det uppåt samtidigt som jag handskas med en galen unge, vilket gör att jag vill gå in i väggen ibland. Men när gud (eller ödet, som jag hellre tror på) stänger en dörr, så öppnas ALLTID ett fönster. Bra saker kan komma från dåliga saker eller så kan man göra bra saker för andra :)
Flåt för brevet *S* men jag ogillar verkligen när folk skriver att dom vill "försvinna" när det finns så mkt att glädjas över.
http://www.angiies.com